Mycket bra komposition, med
den slingriga vägen som leder bortåt
men också sidospåret till vänster i bild.
Ett förslag är en beskäring i
ovankant, så att den lilla ljusa
delen av himlen försvinner, bilden
blir mer sammanhållen då. Testa
gärna att scrolla bilden neråt precis så att
ljusningen försvinner där uppe.
//Malin
Du är skarpsynt du, Malin. Angående himlen; jag valde medvetet att inte ta bort den, både när jag tog bilden och sedan när jag efterbehandlade den. Men nu tycker jag ändå att du har rätt, den distraherar. Annars har jag funderat mycket på beskärning den sista tiden; bl a huggit huvud och ben av många hästar i efterbehandlingen. Det gör något med bilderna. Jag har faktiskt också funderat på att du aldrig kapar av dina husvagnar, för jag tror aldrig jag sett det. Tack så mycket för din kommentar! /Mathias
Ler när jag läser vad Malin skrivit eftersom jag själv kunde skrivit de raderna.
Det första jag gjorde var just att skrolla bort den ljusa delen.
Sen tittade jag på hela bilden igen och har en förståelse för varför du valt att behålla det.
Den inger en strimma av hopp. Tar man bort det är det en mer oviss stig rakt fram.
Kanske att man på grund av det väljer att ta den mindre upptrampade stigen som viker av åt vänster?
Eller så är man modig och tar en egen otrampad ut åt höger.
//Katja
Tack, Katja; roligt att du förstår hur jag tänkt! Stigen: man kan också bli ståendes kvar; och vänta… Mvh /Mathias
Spännande bild.
Vemodg känsla.
Livsfunderingar.
Vägval.
Mycket bra komposition, med
den slingriga vägen som leder bortåt
men också sidospåret till vänster i bild.
Ett förslag är en beskäring i
ovankant, så att den lilla ljusa
delen av himlen försvinner, bilden
blir mer sammanhållen då. Testa
gärna att scrolla bilden neråt precis så att
ljusningen försvinner där uppe.
//Malin
Du är skarpsynt du, Malin. Angående himlen; jag valde medvetet att inte ta bort den, både när jag tog bilden och sedan när jag efterbehandlade den. Men nu tycker jag ändå att du har rätt, den distraherar. Annars har jag funderat mycket på beskärning den sista tiden; bl a huggit huvud och ben av många hästar i efterbehandlingen. Det gör något med bilderna. Jag har faktiskt också funderat på att du aldrig kapar av dina husvagnar, för jag tror aldrig jag sett det. Tack så mycket för din kommentar! /Mathias
Ler när jag läser vad Malin skrivit eftersom jag själv kunde skrivit de raderna.
Det första jag gjorde var just att skrolla bort den ljusa delen.
Sen tittade jag på hela bilden igen och har en förståelse för varför du valt att behålla det.
Den inger en strimma av hopp. Tar man bort det är det en mer oviss stig rakt fram.
Kanske att man på grund av det väljer att ta den mindre upptrampade stigen som viker av åt vänster?
Eller så är man modig och tar en egen otrampad ut åt höger.
//Katja
Tack, Katja; roligt att du förstår hur jag tänkt! Stigen: man kan också bli ståendes kvar; och vänta… Mvh /Mathias